Mamma...
Vad som än händer o vad som än sker så är mamma alltid mamma. Visst ska det inte vara så men en pappa är då inte alltid pappa enligt mig. Anser att det är lika viktig roll men men. Har ju vuxit upp kan man säga utan en pappa. Visst han har jag bott hos från min mamma dog okt 1993 o fram till han flyttade ifrån oss när jag gick i 9:an. Men han har aldrig funnits där för en alls o har bara fått en att må dåligt o tryckt ner en. Min mamma var verkligen den finaste o vackraste människa jag kände o vilket kan beror på att hon var min mamma =) Och livet blir oftast aldrig som man tänkt sig men jag är fruktansvärt tacksam över de minnen jag har av henne o de jag fick uppleva med henne. Visst var jag bara 8 år när hon dog o mkt som man inte kommer ihåg pga de men det är ändå så himla mkt man har kvar. Saknade kommer alltid finnas kvar vilket är en självklarhet o jag vet att hon är stolt över mig o Jessica med allt vi klarat av genom åren. Mkt känslor o saknad har kommit upp nu på senaste tiden pga vissa händelser men jag har haft personer som har stöttat mig.
Visst frågar någon mig idag så säger jag att jag har en mamma för det har jag. Jag har ju Marinette o även om det varit som det varit i alla dessa år så vet jag att jag alltid kommer ha henne. Men mkt är pga mig det varit så med. Jag har varit så nere pga mammas bortgång så pass många år o inte kunnat komma över de förrän bara några år sen. Vilket har gjort att jag inte kunnat acceptera henne riktigt. Jag vet att jag många gånger sårat henne men det har aldrig egentligen varit min mening. Men jag är glad att jag har henne i mitt liv o vem säger att det måste vara biologiskt =)
Yeees yeeeeeeeeeeeeees så är det!!!
///S
Jag o mamma
=)
Visst frågar någon mig idag så säger jag att jag har en mamma för det har jag. Jag har ju Marinette o även om det varit som det varit i alla dessa år så vet jag att jag alltid kommer ha henne. Men mkt är pga mig det varit så med. Jag har varit så nere pga mammas bortgång så pass många år o inte kunnat komma över de förrän bara några år sen. Vilket har gjort att jag inte kunnat acceptera henne riktigt. Jag vet att jag många gånger sårat henne men det har aldrig egentligen varit min mening. Men jag är glad att jag har henne i mitt liv o vem säger att det måste vara biologiskt =)
Yeees yeeeeeeeeeeeeees så är det!!!
///S
Jag o mamma
=)
Kommentarer
Postat av: Evelina Svensson
Instämmer om det du skrivit. Mycket fint! Jag saknar också din mamma och jag har också fina minnen av henne. Den tiden Ni/vi hade med henne ska vi ändå vara glada för. Hon var en fin människa, av vad jag kommer ihåg, och jag tror hon har två fina döttrar som brås på henne i många avseenden! Kramar
Trackback
